Pappa Fredrik

Min hjärna har de senaste dagarna känts som om den svullnat, blivit en storlek för stor för skallen och håller på att tryckas ut genom ögon och öron. Så ögonen är mest små smala springor, rummet är mörkt, ljud är det värsta jag vet och trots x antal panodil återstår fortfarande problemet.
Igår kom mamma med nybakt bröd, matlådor och den stora famnen. Hon har redan hunnit baka bröd, satt en bulldeg, skura köket och dammsuga hela nedervåningen. Hur i helvete hinner hon med sällskap av Elias och Hedvig som ständigt övar till sthlm marathon,övergår mitt förstånd. Men det kanske handlar om erfarenhet.
Hon tittade strängt på mig, stoppade i mig ett par av hennes dundermigrän tabletter och sa att jag faktiskt fick lov och inse att det är migrän och inget annat. Jag tror inte det, jag tror snarare på utmattning och extrem sömnbrist.

Så nu sitter jag framför datorn, försöker strukturera upp fredagens föreläsning. Det går sådär. Men det ska bli roligt. Bra med roliga saker att se fram emot. Jag ska dessutom på middag på fredag, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det hela. Vet inte ens vad jag ska ha på mig. Tror ni att mjukisbyxor och en skitig t-shirt fungerar?????
Alla mina klänningar och byxor är tre nummer för stora. Kilona bara rasar av mig, jag äter dåligt och springer en massa efter hävvan och elias. Jag fattar inte att det bara är 2,5vecka tills de fyller 1år. Helt jäkla galet.

I morgon är det dags för psykologdate, för både min och Lukas del. Det tror jag blir bra, för oss båda. Han mår bra, men vi träffar psykologen var 3:e månad nu, för att Lukas behöver det lika mycket som jag tror jag.

Nej fikusera Sara, fokusera!
//S