Pappa Fredrik

Det luktar verkligen vår ute. En lång promenad med Hävvan och Elias i vagnen, solen lysandes på näsan, gladmusik i Ipoden, för att verkligen tränga undan alla känslor som stör. Jag inser hur bra musiken kan få mig att tänka positivt, att tänka på det fina som vi fick, alla fyra härliga ungar, all kärlek och lycka.
Hittade för ett par dagar sen när jag städade undan de sista av Fredriks prylar (upp i kartonger på vinden), ett gammalt band han spelat in med gladmusik. Jag njöt, jag älskar att hitta små små små saker från honom, hans strumpa som förvirrat sig kvar i min låda i byrån. Hans små lappar med oläsliga krumelurer, handlingslistor, komihåg notiser osv. Det blir som små meddelande, små saker som får mig att gråta, skratta eller bara dö innombords.
Men jag försöker, försöker att överleva dagarna. Längtar till dess att jobbet börjar. Få förkovra mig i annat än mina egna sorger. För även om tiden är knapp så finns det tid när man är mammaledig att tänka, älta och försöka förstå vad som har hänt. Nu är det dags, dags att påbörja det nya.

Som vanligt beskriver musiken mina känslor bäst.





// Sassa