Pappa Fredrik

2008 var ett konstigt år, två nya barn, en kull kattungar, massor av tårar men också en massa skratt och glädje. Jag börjar inse att det faktiskt finns hopp om livet.
2009, det blir ett spännande år. Dagisstart för mina bebisar, herregud, hur blev de så stora????? Jag ska börja jobba igen och min bror ska få sina efterlängtade tvillingar från Kina, så underbart är det. Sen, resten av året ska vara skratt, lycka och en massa kärlek. Inte nattsvart utan vackert och ljust.

Nu sitter jag här hos Fredriks föräldrar, ser ut över havet utanför, på de rimfrostade träden, vattnet, ljuset och kylan. I kväll blir det nyårsfest, deras vänner, Fredriks 3 systrar, ja den enda som saknas är Fredrik, men det stör mig inte längre. Jag överlever, jag kommer att gå stark ur det här. Jag är aldrig ensam.

// Sara