Dagar och nätter

Dagarna går låååångsamt framåt, det tickar på, Hilja skrattar, Lukas äter inte nått, jag jobbar och, kors i taket ,magen växer. Det finns en lite liten bulle. Mina små vackra barn. De är stora nu tycker jag, ja jag har gått mer än halva graviditeten, det känns inte så, jag känner mig knappt gravid. Jag har inte sagt så mkt på jobbet, de som behöver veta, vet, de andra, ja de vet nog, för det skvallras endel. Men men så är det. Ja det är nästan roligt folk kommer och frågar lite försynt, jo du Sara, är du gravid? Japps, med två tom!
De ser då lite besvärade ut och jag ler, säger: det är lugnt, det är Fredrik som är pappan....

Ja vi har varit på BUP igen, det funkar rätt bra faktiskt, Lukas har ändrats lite, han är om möjligt ännumer ensam, drar sig undan. Lilla gubben. Men jag tror att han igår kväll faktiskt lyssnade lite på min saga om barn, pappor i himlen osv. Ja han är förståndig och frågade lite. Ja det är tur att man har fantasi och vet vad man vill få fram.
Jag hoppas att han vågar förstå att man måste vara ledsen, att man får gråta.

Jag tycker att vi kan hoppa över imorgon, farsdag, usch.jag vill inte....... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0