Tid.....
Tiden räcker inte till, tiden till blogg, dator och så finns inte. Det handlar om lämna på dagis, till jobbet, jobba, hämta på dagis, hem, laga mat, få alla kidsen i sängen och sen, ja kanske tom få lite lite tid för mig själv. Oftast somnar jag i soffan av utmattning.
JAg försöker få barnvakt ibland, det är så svårt, jag menar, vem orkar var abarnvakt åt fyra huliganer, nej då måste man nästan vara två. Ja visst familjen osv, men det är bra med någon på nära håll, som kan komma en onsdagskväll. Men så slog det mig, det finns en tjej som jag spelat mycket med. Hon är den perfekta med barn, hon är perfekt hela hon. Jag ringde och förklarade mig. Hon skrattade och sa: men visst, när kommer jag?
Så idag, kl 16 kommer hon, jag får tid att snygga till mig, hon får tid att bekanta sig med Hävvan och Elias, Lukas och Hilja könner hon redan. Sen blir det middag för min del. Middag hos en god vän, det ska bli trevligt. Träffas och snacka skit och äta god mat. JAg behöver maten, jag behöver den positiva energin.
Kilona bara trillar, eller snarare, de trillade av mig, nu står jag still, man ser varenda revben, man ser benen i handen, man ser kindbenen, man ser allt. Som en blottad själ. Jag som alltid har haft ett kilo för mycket, jag som alltid varit rund.
Jag vet att det har med våren att göra. JAg vet att det har med tanken på min födelsedag, vår bröllopsdag, hans födelsedag. Allt det där. Det gör ont, så förbannat ont.
"How can I go home with nothing to say
I know you're going to look at me that way
and say what did you do out there
and what did you decide
you said you needed time and you had time
you are a china shop and I am a bull
you are really good food and I am full
I guess everything is timing
I guess everything's been said
so I am coming home with an empty head
you'll say did they love you or what
I'll say they love what I do
the only one who really loves me is you"
JAg försöker få barnvakt ibland, det är så svårt, jag menar, vem orkar var abarnvakt åt fyra huliganer, nej då måste man nästan vara två. Ja visst familjen osv, men det är bra med någon på nära håll, som kan komma en onsdagskväll. Men så slog det mig, det finns en tjej som jag spelat mycket med. Hon är den perfekta med barn, hon är perfekt hela hon. Jag ringde och förklarade mig. Hon skrattade och sa: men visst, när kommer jag?
Så idag, kl 16 kommer hon, jag får tid att snygga till mig, hon får tid att bekanta sig med Hävvan och Elias, Lukas och Hilja könner hon redan. Sen blir det middag för min del. Middag hos en god vän, det ska bli trevligt. Träffas och snacka skit och äta god mat. JAg behöver maten, jag behöver den positiva energin.
Kilona bara trillar, eller snarare, de trillade av mig, nu står jag still, man ser varenda revben, man ser benen i handen, man ser kindbenen, man ser allt. Som en blottad själ. Jag som alltid har haft ett kilo för mycket, jag som alltid varit rund.
Jag vet att det har med våren att göra. JAg vet att det har med tanken på min födelsedag, vår bröllopsdag, hans födelsedag. Allt det där. Det gör ont, så förbannat ont.
"How can I go home with nothing to say
I know you're going to look at me that way
and say what did you do out there
and what did you decide
you said you needed time and you had time
you are a china shop and I am a bull
you are really good food and I am full
I guess everything is timing
I guess everything's been said
so I am coming home with an empty head
you'll say did they love you or what
I'll say they love what I do
the only one who really loves me is you"
Kommentarer
Postat av: Pia
Vad skönt att inskolningen gick bra och att de verkar trivas på dagis! Du gör ett jättejobb.
Jag som har tre barn(till sommaren fyra, vi passar inte heller in i tvåfamiljsmallen...) kan ibland få "panik" när min man ska vara borta en kväll eller två. Och det fixar du hela tiden.
Härligt att du fick barnvakt också, det behöver man.
Trackback
