Pappa Fredrik

ÅÅååh min minsta lillasyster kom hit idag, ska avlösa mamma hade hon tänkt. SÅ härligt att se henne, min fina syster.
Fast min tanke var att jag skulle knalla över till min bästa vän som bor i huset mitt imot och ha det skönt, se på lets dance, njuta lite för hon skulle vara gräsänka. Eller vad man nu säger, hehe. men planen blev en annan. De har kräksjuka och förbjöd mig att ens titta in genom fönstret. Klokt kanske.

ja som ni märker är barnen kvar, både trevligt och mindre trevligt. Jag börjar bli så less på magen nu och endå är det en massa veckor kvar.

Usch känner mig så nere och så kosntig. Det bubblar i magen, det sparkar mindre än vanligt, fast det sparkar fortfarande och sen ja magen har verkligen ändrat form. Inte nog med att den sitter nere vid fötterna, men den har blivit mer avlång.
Nej nu ska jag sluta analysera min lilla mage.

Lukas har hamnat i nått sånt frågestadie, hur många miljoner frågor som helst. Varför sitter min pappa på ett moln och tittar på mig? Mamma, varför är min pappa inte här hos mig. Varför är det två bebisar i din mage, alla andra har ju bara en....

Men idag fick jag den finaste frågan av alla, vi hade picknick framför  den öppnaspisen, med saft och bulle. Han tittar på mig och säger: mamma får pappa dricka saft i himlen, jag svarar att jag inte vet, men att jag tror det. Han ser fundersam ut och säger: kan vi inte gå till pappastenen och ge honom saft och bulle.
Gissa om jag log och skrattade. Så fint, men på så stort allvar för en snart 4årig pojke.
SÅ i morgon ska vi till Fredriks grav och ge honom saft och bulle. Hoppas att det kommer smaka gott min älskade.

Nu ska jag sova, ögonen går i kors och jag mår dåligt. Magen känns lustig. Suck, det vore bättre om ni är kvar tills på måndag iaf.

Kram från Sara