Så länge sen
Det var så länge sen jag öht skrev något, JAg har suttitn hör, titat på skärmen, på den tomma rubriken, på den tomma textrutan, allt jag tänkt skriva har varit som bortblåst. Orden har stakat sig, orden är borta.
Jag som alltid uttryckt mig så bra i ord, allt är borta, bortblåst.
Hur jag än frmulerar mig blir det fånigt, patetiskt och töntigt.
All energi går till att hålla huvudet över vattenytan, har ni varit på vattengympa, gjort en övning där man trampar vatten, sak hålla händerna precis ovanför vattenytan. Ja då vet ni, lägg sen till 100kg bly på vardera fot..........
Det är så det känns, oövervinnerligt, jag dras bara längre och längre ned, jag är följsam, försöker överlista, trampa vatten, inte spjärna emot, men så lagom när jag tagit mig över vattenytan så sjunker jag nedåt igen......
Igår trodde jag att ajg skulle få ett andrum. Min finaste granne ringde i förrgår kväll sa: hej du i morogn åker vi och shoppar. Så det blev det, hennes man tog alla våra ungar, ja Hedvig och Elias fick följa med. Men sen var det bara hon och jag. Vi hade trevligt, skrattade, pratade, åt god mat,
Det blev mycket prat, om vänner, barn och förhållanden, hur man långsamt accepterar döden, hur man kan lära sig leva utan den man älskar fast man fortfarande känner sig halv.
Jag kände igen mig i hennes ord, men endå ionte. Saknaden är enorm nu. Det slår mig varje sekund, han är borta, han finns inte, han kommer alldrig tillbaka. Han är död, Sara, han är död. Ni kommer aldrig träffas igen, han kommer aldrig hålla om dig, aldrig säga: Sara, jag älskar dig.....
Så jag antar att det är därför hans röst hörs inom mig, att jag hör honom prata med mig, hör honom säga: Sara, gråt inte, se det fina vi en gång hade, se allt vackert....
Fredrik, det går inte...........
"Talk to me softly
There is something in your eyes
Don't hang your head in sorrow
And please don't cry
I know how you feel inside I've
I've been there before
Somethin is changin' inside you
And don't you know
Don't you cry tonight
I still love you baby
Don't you cry tonight
Don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry tonight
Give me a whisper
And give me a sign
Give me a kiss before you
tell me goodbye
Don't you take it so hard now
And please don't take it so bad
I'll still be thinkin' of you
And the times we had...baby
And don't you cry tonight
Don't you cry tonight
Don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry tonight
And please remember that I never lied
And please remember
how I felt inside now honey
You gotta make it your own way
But you'll be alright now sugar
You'll feel better tomorrow
Come the morning light now baby
And don't you cry tonight
And don't you cry tonight
And don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry
Don't you ever cry
Don't you cry tonight
Baby maybe someday
Don't you cry
Don't you ever cry
Don't you cry"
// Sara
Jag som alltid uttryckt mig så bra i ord, allt är borta, bortblåst.
Hur jag än frmulerar mig blir det fånigt, patetiskt och töntigt.
All energi går till att hålla huvudet över vattenytan, har ni varit på vattengympa, gjort en övning där man trampar vatten, sak hålla händerna precis ovanför vattenytan. Ja då vet ni, lägg sen till 100kg bly på vardera fot..........
Det är så det känns, oövervinnerligt, jag dras bara längre och längre ned, jag är följsam, försöker överlista, trampa vatten, inte spjärna emot, men så lagom när jag tagit mig över vattenytan så sjunker jag nedåt igen......
Igår trodde jag att ajg skulle få ett andrum. Min finaste granne ringde i förrgår kväll sa: hej du i morogn åker vi och shoppar. Så det blev det, hennes man tog alla våra ungar, ja Hedvig och Elias fick följa med. Men sen var det bara hon och jag. Vi hade trevligt, skrattade, pratade, åt god mat,
Det blev mycket prat, om vänner, barn och förhållanden, hur man långsamt accepterar döden, hur man kan lära sig leva utan den man älskar fast man fortfarande känner sig halv.
Jag kände igen mig i hennes ord, men endå ionte. Saknaden är enorm nu. Det slår mig varje sekund, han är borta, han finns inte, han kommer alldrig tillbaka. Han är död, Sara, han är död. Ni kommer aldrig träffas igen, han kommer aldrig hålla om dig, aldrig säga: Sara, jag älskar dig.....
Så jag antar att det är därför hans röst hörs inom mig, att jag hör honom prata med mig, hör honom säga: Sara, gråt inte, se det fina vi en gång hade, se allt vackert....
Fredrik, det går inte...........
"Talk to me softly
There is something in your eyes
Don't hang your head in sorrow
And please don't cry
I know how you feel inside I've
I've been there before
Somethin is changin' inside you
And don't you know
Don't you cry tonight
I still love you baby
Don't you cry tonight
Don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry tonight
Give me a whisper
And give me a sign
Give me a kiss before you
tell me goodbye
Don't you take it so hard now
And please don't take it so bad
I'll still be thinkin' of you
And the times we had...baby
And don't you cry tonight
Don't you cry tonight
Don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry tonight
And please remember that I never lied
And please remember
how I felt inside now honey
You gotta make it your own way
But you'll be alright now sugar
You'll feel better tomorrow
Come the morning light now baby
And don't you cry tonight
And don't you cry tonight
And don't you cry tonight
There's a heaven above you baby
And don't you cry
Don't you ever cry
Don't you cry tonight
Baby maybe someday
Don't you cry
Don't you ever cry
Don't you cry"
// Sara
Kommentarer
Postat av: Linda
Jag har tänkt skriva en kommentar här länge, också suttit utan ord. Det är så stort, så fruktansvärt att orden inte räcker till. Jag har varit igenom andra svårigheter i livet, de senaste åren har varit väldigt tunga. Men döden sätter perspektiv på saker.
Jag vet inte vart jag vill komma annat än till att säga att jag ramlade in här för något halvår sedan och sedan dess tittat in med ojämna mellanrum. Jag vill säga att din blogg väcker tankar. Får mig att än mer försöka se det fina som trots allt är här och nu. Jag skickar varma tankar till dig och hoppas att de fina stunder du ändå har mitt i det hemska blir fler och fler med tiden.
Trackback
