Vagnnörd!
Jag har ägnat en lång stund åt att surfa vagnar, jag vill ha en klätt och smidig, inget on om PT:n men endå, det blir lite otympligt ibland.Så jag hittade denna;)
(frånhttp://www.twinsuk.co.uk/product.php?id=100598)
Vad tror ni hehe, fullt liggläga, kan användas från födseln, den väger visserligen 19.5kg men endå, sådär på stan kanske. Fast iof, den lär väl inte gå in genom nån dörr alls. så då är det ju kört endå s.a.s.
Nej det kanske får bli nått annat....
Idag, när jag knatade i regnet till dagis, jag fick rycket och kom på att vi kunde gå, Hedvig och elias i vagnen, Lukas pås tåbräda och Hilja på extra sätet, tungt som as måste jag säga, hade jag velat ha http://www.twinsuk.co.uk/product.php?id=100740 Ful som stryk men endå rätt praktisk. Men nej det får nog bli en annan gång tror jag hehe.
Jo just det, ajg och Hedvig och Elias ska på begravning i morgon, tungt värre eftersom det är en kollega till mig. jag vet inte hur jag ska orka, men jag vill så gärna gå. Det hade känts såååå fel annars. Men jag vet inte, har inte varit på begravning sen Fredriks, det gör ont i själen, jag hade velat ha dig med min kära, du kunde ha hållt mig i handen, lovat mig att oavsett vad som händer så kommer du ta hand om våra barn.-.......
Men nu är det jag som gör det istället. For you my love....
Jag gjorde nått som jag ALDRIG brukar göra annars, jag läste dödsanonserna i tidiningen, tittade på alla tanter och farbröder, slogs av hur ensama vissa verkade vara och hur många släktingar andra verkade ha. Det grep tag om hjärtat, samtidigt som jag log av glädje, för i famnen låg Hedvig och smackade, min lilla lilla solstråle. Envis från första stund men ack så glad. Ja hon är som sin syster, blir arg så hon svimmar. varför vet jag inte, men skriker hon tillräckligt länge blir hon blå och svimmar. Ja hilja är/var likadan. Hehe Lukas och Elias är mer tillfreds och harmoniksa med sig själva.
Ja sen såg jag den, den lilla dödsannonsen, lilla P är död.... Det grep och krampade om hjärtat ordentligt. jag har skrivit om P förut, om P.s behandlign snarare, eller ja det finns att läsa i december nånstans. Ja tårarna rann men sen när jag kom till sista strofen, tänk på barncancerfonden då blev tindingen, hedvig och frukostmackan blöt. Lilla lilla P, äntligen får du slippa plågor och lidande. Det låter hemskt, men på nått sätt känns det skönt, jag har sagt det förr, det är inte svårast för den som lämnar, det är svårast och tyngst för de som blir kvar.
Så dagens tankar går till P.s familj och vänner, ta hand om varandra och finn er styrka i att P mår bra och finns där som en skyddande ängel
Annars, ja dagarna går sakta men säkert, mina gullungar fyller snart 1 månad, tiden bara rusar ju.
Massor av kramar
