Matvägran

oj vilka dagar det har varit.
Herregud säger jag bara.
Jag har ju som sagt börjat jobba, det är helt underbart egentligen, få träffa andra vuxna, fördjupa mig i andra barn osv. Men endå, fokuset finns inte riktigt där, dels är jag som vanligt när jag är gravid och jobbar sjuukt rädd för strålning, cytotatika osv. Jag vill inte att det ska hända mina barn nått, i synnerhet inte nu.
Vad skulle jag göra om det visade sigatt de får nån skada pga av att JAG har utsatt DEM för nått? Jag skulle gå under. Ja det har varit ett par riktiga helvetsdagar, knappt hunnit gå på toa i lugn och ro utan att det har tjutit i sökaren, någon har dragit i mig.
Herregud, ska det vara såhär kommer jag aldrig att överleva. Näe jag måste fundera ut nått smart.

Ja sen mitt i skiten har det gått tokbra på dagis med Hilja, hon är så stor nu, har säkert lärt sig 30 nya ord eller så. Syyyyns är nog hennes nya favvis.
Eller kanske: är stor nu.... hihi så söt är hon iaf.

Men det som är det alldra tyngst just nu, är Lukas.
Han är inte som han brukar. Han är inte den där lilla glada, spralliga, pratasamma ungen.
Näe han är tyst, skrattar inte, gråter inte, pratar inte längre om Fredrik/pappa, slåss, bits och matvägrar.
Jag vet inte vad jag gör för fel, jag vet knappt vad jag gör öht.
Snarare känns det som om jag är väldens sämsta mamma, herregud, jag vet varken ut eller in, inte har jag nån användning av alla mina poäng i pediatirk.
Vad ska jag göra? Jag vill ha tillbaka min vanlige lille grabb.
Ja det känns som alla mina år på universitetet osv är bortkastade, tänk om jag hade ägnat tiden åt att umgås med fredrik istället???

ÅÅÅÅÅÅH JA lillskruttan fyllde 1 igår, en massa tårta, glass och paket blev det.
Ja det känns så tungt, fredrik fick aldrig uppleva hennes 1års dag. Herregud, varför???????

Min mamma är här nu, det är tur, hon har så bra hand om barnen, hon kan förklara, skratta, gå ut och leka. Så jag kan ligga hemma och bara glo i taket. Ha huvudvärk och bara gråta.
En sista sak jag måste säga, tack tack och åter tack för alla fina kommentarer jag får. De är guld värda.

// En trött och ledsen Sara

Kommentarer
Postat av: Zezziz på FL ;-)

Du är guld värd, Sara!!

2007-10-15 @ 22:18:20
Postat av: Cecilia

Grattis Hilja!!
Min dotter dyller 1 år den 1 november. =)

Ville också skicka dig en styrkekram!
KRAAM

(hittade dig via familjeliv)

2007-10-16 @ 15:26:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0