Ilska
Jag förstår mig inte på mig själv (vilken konstig mening?)
Trots att jag läst så mycket psykologi, sorgebearbetning och arbetar med svåra saker, cancer, barn och deras föräldrar så inser jag inte att även jag följer alla mönster och faser i sorgebearbetning.
Men man är väl så blind i sin sorg.
Varför är jag så arg på honom, varför var han tvungen att åka just DÅ! Varför kunde inte han åkt en timma senare????
Förbannat!
Nu har jag fått J att sjunga, hon lät inte så bekväm av sig när hon sa ja, men jag tror att hon faktiskt att hon fixar det.
Ja frågan är bara vad hon ska sjunga, listan kan göras lång. Men det lutar åt Your song...
Ja den säger så mkt om oss, eller jag möjligen You're so beautiful. Men den är sååå förknippad med tele2 reklamen, vilket är tråkigt. För den är så fin och så förknippad med oss. Dessutom har den så stor betydelse i vårt liv.
Ja egentligen har jag lust att be J sjunga tillägnan, jag vet ju hur jävla bra hon sjunger den, men det går inte, hon sjöng den på vårt bröllop. Näe nån mått på tokerierna får det faktiskt vara..
En dag till den stora test dagen....
Men jag är rätt säker på svart.
Men man ska inte ropa hej förrän man över bäcken.
Åh kära barn, ni ska bara veta vilken glädje ni skänker mig, vilken tur att jag har er.
För annars hade jag gått under.
Njut av varandras närhet. och ta vara på livet. Det är för kort för att kasta bort.
Ensamna mamman Sara
